Ska det vara sahar? :(
Jag vill bara hem, hem, hem!
Det har ar ju inte ratt, det ar nastan precis 4 manader kvar och jag vill hem mer an nagonsin, usch!
(Jag ar sa himla negativ har pa bloggen, jag borde vara glad och uppmuntra folk till att aka! AKA, det ar vart det! det ar dock tufft och jobbigt som i helvete ibland bara)
Massa bra hander, min granne har fott sin bebis, jag aker till Aruba om 4 veckor, jag ska borja spela golf, jag aker till NYC med koren 24-25/4, jag fyller 18 ar den 30/4, jag drar till Boston med klassen i maj, prom i maj, nastan ingen skola alls i juni, sa, allt ar liksom bra.. Forutom att jag saknar ALLT som har med Sverige att gora!
gud, det gar inte att forklara, jag saknar allt sa mycket att jag blir avundsjuk och arg! det ar galet! :(
Jag orkar inte ma daligt och tycka synd om mig sjalv! Jag orkar verkligen inte!!
och eftersom att jag kanner att jag inte kan ta ut det pa folk har sa tar jag ut det pa alla vanner i Sverige, hur rattvist ar det pa en skala? inte speciellt!
Sa nu ar fragan, vad fan ska jag gora? hur ska jag ta mig ur det har? latsas som att det ar var atomastiskt fa battre sjalvkansla och blir allmant gladare? den anda nackdelen ar ju att om det borjar snoa igen sa kommer jag do.
aaaaah, jag ar sa himla negativ och jag brukar inte vara en negativ person, for i helvete! Jag ar positiv!
jag orkar inte tanka pa det langre, det kan dra at helvete! 
Jag mar precis som i bilden,
Mork
Svart-Vit
Osaker
Ledsen
Vilse
blaa :(
Hjärtat, jag vet att det är tjatigt - men det går över. Och att ta ut allt på dina vänner i Sverige är inte mer än rätt; du vet att vi skulle lyssna på din längtan och rädsla, sorg, lycka - ja vad som helst - tusen miljoner gånger om, för vi älskar dig. Håll ut och kämpa på, du fixar det här!
Det snöar i Swe! Och det är inte så kul här heller :P Men jag förstår dig, du får helt enkelt ta vara på den tiden du har kvar i USA. Det kommer ju ta lång tid innan du träffar dina kompisar där igen. Alla i Sverige finns kvar, och du är snart hemma :) Puss och kram på dej :)
Försök att tänka positivt, du har ju så mycket att se fram emot och inget av det går att göra i Sverige.
Du kommer snart hem för att upptäcka att allt är precis som när du lämnade det.
Tänk på allt som du har hunnit med att hittils uppleva på din resa och ännu mer blir det.
Att vara hemifrån så länge kanske iblan inte känns rätt eller fel utan bara annorlunda.
Ut och köp dig något som du vill ha och som du vet inte går att köpa i Sverige!!!!
Lycka till - be strong!
Hej Marre <3
Vad bra att du skriver av dig i bloggen :) det blir lättare då. Det är helt ok att längta hem. Men du, här har det varit den värsta vinter någonsin, svinkallt i 3 månader, jag lovar du har inte velat vara här. Dessutom är allt som när du lämnade Norrtälje, det enda som har hänt är att Felix och Mickis har tagit körkort annars är allt EXAKT som när du åkte. Förresten de 4 meter höga snövallarna fanns inte heller. Kram på dig.
Klart allt inte kommer vara som när du drog, klart att massa saker förändras och att du också gör det. Man får bara försöka se till att det förändras till något bättre och att vi kommer kunna dela våra erfarenheter och bli några rikare när du kommer tillbaka:) herregud det är ju bara fyra månader kvar, tänkt tillbaka till all den där tiden du gick och längtade efter att få åka! haha... känns fett konstigt att du är tillbaka snart. gör vad du kan med tiden, för den kommer aldrig tillbaka=)
sen kommer vi (JAG KÖÖÖÖR!:D) och hämtar dig på arlanda i sommar, vilket kommer vara om typ 2 sek, tiden går så fruuuuktansvärt snabbt.
puss, hångel å knull <3
Självklart kan vi åka till Frankrike tillsammans nästa gång! Vad sägs om Paris då? Paris på en vår kanske. Skulle inte det sitta fint? Tänk vad långt du har klarat dig. Och vilka uppleveler du varit med om. Nu är det bara lite kvar. Make the most out of it. För sen när du varit hemma en månad kommer du bara vilja åka tillbaka. Saknar dig också Marlene!
Kan inte läsa det du skriver, ursh jag kommer på hur mycket jag saknar med allt hos dig! Glöm mig aldrig!! <33333
Herregud, äntligen någon som känner som mig! Jag hade i princip ingen hemlängtan tills febrauri då allt började bli lite tungt. För tre veckor sedan så hade jag verkligen en vecka som var helvetes veckan. Jag kunde inte föreställa mig hur jag skulle kunna stanna här i 4 månader till! Det är bättre nu men det känns fortfarande som att ´det ska bli jävligt gött att komma hem. :/
